Samtal med Peter Waldenström - Full Version - OOO Yoga Mat - PW10001

Tyvärr får bara göteborgare se denna suveräna sammanställning av ny sjuhäradskonst, utvald och sammanställd och ytterst välhängd av Bengt-Göran Johansson, Skene. Hade vi fått se den på hemmaplan hade vi alla insett vår konsts nya guldålder. Alla Peter Waldenströms åtta målningar är betitlade Lergeån, en å han har inpå knuten i Dannike och väl näppeligen den mer omtalade från Mjörn till Göta älv. Alla kunde de kallas monokroma, i rött eller vitt, om det inte varit för att de i undermålningen innehåller alla palettens färger och fått alltmer förtätad, meditativ och ytskrovlig yin- och yangkaraktär, mellan dag och natt, utan början och utan slut, en natur som han själv påstår blir alldeles uppenbar ju mer man tränger in i bilden. Hans extramåleriska kvaliteter á la Jasper Johns är allt mer meditativa och uppenbara.Rolf Haglund, Borås Tidning 6/9 2008

Peter Waldenström släpper nu in människor i sina inte längre mer eller mindre monokroma landskap kring Lergeån hemma i Dannike. Effekten är nästan beckettsk (som om de vore ”födda in i döden”) och i sin konst tar han samtidigt klivet ur all svensk begränsning. Hans sex nya bilder, av vilka två visserligen är monumentalt stora, innebär en metamorfos i hans konstnärskap. Hans nya melankoli och svartsyn fordrar en oerhörd djärvhet och lyfter i motsvarande mån hans djup och allvar till nya höjder. Samtidigt skapar hans nya skymningsfärger närhet och allmängiltighet bakom den skenbara dysterheten. Born to live, kring det dramatiska ögonblick då ett spädbarn ska leva utan moderlivets skydd, är ett mästerverk. Med ens har han vuxit i en flera nummer större konstnärskostym.Rolf Haglund, Borås Tidning 14/10 2013

Från Peter Waldenströms tidigare utställningar har jag starka minnen av ett gråtonat, naturlyriskt måleri med en häpnadsväckande inneboende lyskraft. Här går han går han två motsatta vägar rent färgmässigt, men naturlyriken finns kvar, med oförminskad kraft. I en stor, nästan helt vit målning lyser underliggande färglager igenom och suggererar fram ett landskap med raka trädstammar, vattenspeglingar och en brusande fors. Mot den kontrasterar två mustigt mönjeröda målningar som förefaller närmast monokroma vid första ögonkastet. Men trots den kraftigt pålagda färgen är inte heller detta ett måleri som tränger sig på. Man får själv leta sig in i bilden, sakta söka sig fram längs lätt antydda stigar. Belöningen blir ett kontemplativt lugn, skapat av motsatserna rörelse och stillhet - precis som i naturen själv.Inger Landström, Borås Tidning 8/9 2007